Vrgvolunteer2's Blog

Skoltidnings mötet var mer effektivt än vad jag trott, tillsammans med dem andra medlemmarna gick vi igenom de feedbacken som tidningen har fått av elever på skolan. Vrg volunteers artikeln hade inte fått jätte bra feedback och på grund av det diskuterade vi vad vi skulle kunna göra för att förbättra detta. Under den första skoltidningen hade artikeln legat under fliken, nyheter vilket jag själv anser som den lite tråkigare titeln. Vi bestämde oss därför för att försöka ändra titeln för att locka mer elever. Nästa skoltidning kommer att ges ut onsdagen innan sportlovet så den här gånger har vi lite mindre tid med att få ihop en artikel som är rolig och lättsam så att elever ta sig tid att läsa den. Vi hoppas också att genom artikeln fånga andra elevers intresse som kanske tidigare inte på något sätt intresserats sig av volontär arbete då artikeln den här gången faktiskt kommer att handla om själva arbetet i Nong Kai.

Protokoll
Redaktionsmöte 21/01/2010

Dagordning:

1. 1.      Närvarande (låt papper gå runt)

2. 2.      Följa upp förra mötets protokoll

3. 3.      Utvärdering av VRGDT#1 (allmänt)
   1. a.      Deadlines?(tidsramar)
   2. b.      Korrekturschema?
   3. c.       Möten?
   4. d.      Resultat?
   5. e.       Fel som bör rättas till i efterhand? (mail-adresser, felstavningar, namn etc)

–          Mellan numren måste intresset för tidningen hållas uppe

–          Startsida ist för nyheter där ett axplock av texter från de olika flikarna presenteras

1. 4.      Överblicka resultat av enkät

–          Stort intresse för flikarna ”Kultur”, ”Nyheter”, ”Nöje” och ”Elevkåren”

–          Hur förändrar vi intrycket hos läsarna av de andra kategorierna?

• §  ”Lätta upp” och blanda typer av texter även under flikar som naturligt sätt är tyngre, göra mer anpassat för målgruppen
• §  Politik/Utrikes à Resor/Karriär

–          Efterfrågats bättre marknadsföring

• §  ”Releasefest” även för nummer 2
• §  Skoltidningsrepresentanter på ”VRG firar alla hjärtans dag”

1. 5.      Datum VRGDT#2
   1. a.      Idé-deadline: 3/2
   2. b.      Deadline: 17/2
   3. c.       Release-datum: 24/2

2. 6.      Hjärnstormning + material på gång (se idé-dokument)
   1. a.      Uppföljning av ”följetånger” (VRG streetstyle, VRG volunteers, VRG sportprofiler, nyheter i bild, fotoreportage, ledarkrönika, redaktionsfråga, redaktionsbild, Amnesty-text, Svar till debattartikel, DansJohan testar, Novell av Johanna, Lärartext, ”Tio sätt att”, VRG serie, Elevkårskrönikan)
   2. b.      Kärleksdikter (annonsera om insändare), andra kärleksmeddelanden etc?Kärleksrimstävling på ”VRG firar alla hjärtans dag” = reklam för skoltidningen på samma gång
3. 7.      Layout
   1. a.      Lovisa Lagerqviset ansvarar för layouten även i VRGDT#2

4. 8.      Intresse för VRGDT tröjor? (svarta t-shirts med tryck, ca 50kr)Ganska stort intresse. Isabelle kollar pris/möjlighet att få bidrag från Elevkåren

1. 9.      Nästa möte: Efter idé-deadline, innan deadline

10.  Övrigt

Besöket på biblioteket tog längre tid än vad jag hade trott men det var också otroligt givande då vi hittade massa böcker på media kommunikation. Vi han även med att utforma frågor som vi kommer att skicka ut till alla VRG elever (inkluderat Jarlaplan och Odenplan) för att ta reda på vilken kanal som främst når ut till VRG elever. Vi tog alla också med oss böcker hem för att hitta den väsentliga informationen i varje bok. Vi ska sedan rotera böckerna så att alla kan få chansen till varje bok. Jag tycker det ska bli intressant att se vad alla elever svarar. Vi diskuterade och ansåg att det skulle vara lämpligt att låta en vecka gå och sedan kanske försöka att skicka ut formen igen för att nå ut till det elever som inte svarat första gången. Vi har också nu nästan fått ihop våran reseblogg och Anna tog på sig att skriva ihop ett snyggt avslut så att eleverna i vrg volunteers kan få läsa om våran resa från början till slut. Besöktet idag var väldigt effektivt, jag ska nu börja läsa “Marknadsundersökning” av fyra olika författare, Lars Christensen, Nina Andersson, Carin Calrsson och Lars Haglund. Anna berättade även att hon hittat lite givande information på youtube som är värd för att oss fyra att kolla igenom. Vi har även pratat med svenska läraren, Helena angående ett möte på fredag så att hon kan få svar på lite frågor om volontär arbete.

Projektmöte – Protokoll

Leta böcker

Idéer: facebook-grupp som fokuserar bara på att göra reklam för volontärarbete. Ingen överflödig fakta som bromsar intresset utan kortfattad, rolig med bilder och videos. Länkar till hemsidor för organisationer och volontärer som bloggar

Vi måste göra klart resdagboken. Shirine har lagt upp det vi skrev när vi var nere i Nong Khai. Vi saknar avslut på andra veckan och tredje veckan, så det ska skrivas klart denna vecka. Anna gör klart det. Julia sollar ut bilder som vi vill använda i resdagboken och tillsammans med

Maila enkäten till Dan – gjort. Vi la till några frågor om radio och spotify

Vi lånade:
Marknadsföring på internet, Anders Frankel, Liber AB 2007
Bloggar som marknadsföring – en snabbguide, Anders Frankel, Liber AB 2005
Marknadsundersökning – en handbok, Lars Christensen, Nina Andersson, Carin Carlsson, Lars Haglund, Studentlitteratur 1998
Marknadsföring i en ny tid, Anders Philsgård Nils Nilsson Rolf Jansson och Jan-Olof Andersson, Liber Ekonomi 2004
Första Boken 19 snabba lektioner i reklam och marknadsföring, Sten Jansson, Business Book 1997

Vi sollade ut böcker som vi inte trodde att vi kunde använda. Nu har vi böcker som täcker marknadsundersökning, marknadsföring steg för steg allmänt inriktade men även för internet och bloggar etc.

Konkurrenter: au-pair resor, jobba och få betalt utomlands, jorden runt resor, ”australien/baliresan”, säsongar, internships på företag, lumpen,
konkurrensfördelar: upplevelse, bli en del av en annan kultur, merit, lär oundvikligen känna andra människor (kanske potentiella resekamrater om man vill göra det som en del av en jorden runt resa eller liknande), du håller dig sysselsatt, göra nytta, lära sig,  man kan få stipendium, kan göras väldigt billigt

Anna har under den tiden vi varit hemma varit i kontakt med Helena (svenska lärare på VRG) för att hjälpa henne med att fånga elevers intresse för att åka med VRG och volontär arbeta efter gymnasiet. Vi diskuterade hur vi skulle komma igång samt hur vi på bästa sätt ska lyckas nå ut till alla elever på VRG (även också Jarlaplan och Odenplan.) Shirine tog på sig ansvaret att skapa en affisch med hjälp av gimp som vi sedan ska trycka samt hänga upp på skolorna. Helena berättade även att hon varit i kontakt med Viktor och Anton (två elever som gick ut föra året som gjorde resan) som ska komma till denna informations kväll som vi ska skapa intresse för och prata om sina upplevelser. Jag tycker att det är kul att kunna hjälpa Helena samt att skapa intresse för någon annan resan än vår egna dock så känns det som att detta projekt kommer att ta mycket jobb och tid. Vi måste så snart som möjligt börja dela upp arbetsuppgifterna så att vi blir så effektiva som möjligt. Vi diskuterade även att eventuellt åka till skolorna och sätta upp något slags informationsbord under en dag så att eleverna på Jarlaplan och Odenplan kan få sina frågor besvarade om informations kvällen. Dock så är detta inte aktuellt förens någon vecka innan lovet. Jag hoppas verkligen att vi lyckas göra oss tydliga samt lyckas nå ut till alla elever som intresserar sig för detta så att informationskvällen blir en hit!

Under måndagens möte bestämde vi oss också att vi skulle gå på skoltidingens möte för att diskutera feedback från föra artikeln som var med i första skoltidningen samt datum m.m. gällande nästa skoltidning. Vi bestämde oss även att vi tillsammans skulle skriva klart reseblogen så att vi kan använda det som ett referat för våran egna kommitee, vrg volunteers. Under veckans gång har jag även gjort research inför nästa möte som vi bestämde oss att ha på stadsbiblioteket för att också kolla igenom böcker som källor och jag tycker att det var extremt svårt att hitta material som är relevant för vår grupp. Sök orden gällande kommunikation via media är ganska begränsande och därför hoppas jag på att vi ska finna mer när vi kommer till stadsbiblioteket. Jag var inne och kollade på youtube men fick främst fram kommunikation som ett ensamt ord. Något som jag tyckte var otroligt intressant var all den faktan om hur gymnasie elever faktiskt lägger ner på att kolla på tv och hur det här förändras i olika regioner (något som vi bör ha i åtanke när vi försöker nå ut till vår målgrupp utanför skolan.

Anna har haft kontakt med sin kompis Douglas via skype för att få feedback på deras typ av volontär arbete,

Nedan är Annas anteckningar från intervjun,

Skolan har ca 100 elever.  English school of mui ne, funnits i ett o ett halvt år. finansierats via en organisation (children in need. barn i nöd) som Douglas föräldrar är aktiva i och det var så de fick kontakt med skolan. http://www.es-mn.com/ (splitterny hemsida)
Dom ska börja ta emot volontärer (Douglas och Alex är de första). ska göra det genom att prata på skolor och marknadsföra sig “mun till mun”. behöver inte så många volontärer i taget. De tar det hela väldigt seriöst, tar bara emot volontärer som de märker verkligen vill göra skillnad.
Volontärerna är med på lektionerna och hjälper men det finns vietnamesiska lärare och rektor. Det är ordnat så att skolan ska kunna rulla utan volontärer, även om undervisningen inte alls blir av samma kvalité då. Volontärerna hjälper med uttal och får “rätta” lärare ibland eftersom deras kunskaper har brister.
Skolan har inte elever som går där hela dagar utan dem går i vanliga skolor också men läser engelska och datorkunskap på English school. Turismen växer otroligt snabbt i Vietnam så det är två ämnen som kommer vara väldigt gynnsamma att ha läst så landet kan ta tillvara på denna växande industri.
Fördelen med denna resa och skola enl Douglas (jämfört med organisationer): all fokus ligger på en skola så satsningen blir stor, bra datorer och lärarböcker och projektor etc. Det gör verkligen skillnad och volontärerna blir väldigt involverade i projektet. Resan är dessutom mycket billigare än om man åkt via en organisation.
Hur mycket kostar själva volonterandet? (dvs boende etc) flygbiljetter går att hitta för runt 4500 kr. boende: 80kr/natt om man vill ha AC och varmvatten, annars går det att hitta billigare också. Flera volontärer har “delat” till sig boende t ex lära ut engelska till hotellpersonal. Douglas och Alex bor gratis för att de har ordnat en hemsida åt hotellet som de jobbar med under sin vistelse. För 100 kr om dagen kan man äta tre rejäla och goda mål mat om dagen, vill man komma undan billigare är det inga problem.

Nu när vi kommit tillbaka till Sverige är undersökningen klar och jag är nu redo att påbörja det riktiga arbetet. Idag så träffades vi alla för att diskutera på vilket sätt vi nu skulle gå vidare med vårat arbete. Vi bestämde oss för att vänta med att ringa tidningar då vi tillsammans ansåg att vi först ska undersöka hur vi på bästa sätt kan nå ut till våran målgrupp. Mötet gick ganska snabbt och det va kul att se att de andra tjejerna fortfarande samma positiva tankar gällande resan som jag. Vi bestämde oss för att vi individuellt skulle lägga ner tid på att under veckan undersöka kommunikation i media, för att sedan när vi gjort lite research slå ihop våra tankar och ideer. Jag tycker att det känns som en bra ide att inte på en gång slänga sig ut till alla kanaler utan först föra en undersökning kring vad som är bäst.

Första Mötet

Projektmöte 11/1-10

Tidningar vi ska kontakta EFTER NÄSTA MÖTE:

Östermalmsnytt – Julia
Mitt i Danderyd/Täby – Julia
Mitt i Sollentuna – Anna
Metro – Julia
Veckorevyn – Julia
KP – Anna

SOLO – Shirine

OKEJ – Ebba

Spotify – Anna

Senare: Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter

Göra klart resdagboken (vrgvolunteer lös: thailand) – Anna

Lägga upp bilder – Julia

Skolartikeln
Skolmöte – Ebba Shirine Anna

Media kommunikation – Anna pratar med Mona

Researcha på media kommunikation

Marknadsundersökning:

Empirisk studie via VRG mail:

Hur ofta läser du tidningen?
Dagligen

Nån gång i veckan
Jag läser inte tidningen

Vilken tidning läser du i så fall?

Nyhetstidningar (SvD, DN…)
Lokaltidningar (Mitt i…)
Metro
Modemagasin (Veckorevyn, SOLO…)
Om annan, vilken?

Läser du skoltidningen på din skola?
Ja
Nej
Vi har ingen skoltidning

Nästa kommittémöte: måndag 18/1

Nästa projektmöte: Söndag 17/1

Nu när jag kommit hem så vet jag inte riktigt var jag ska börja reflektera. Jag är otrolig glad över att vi alla kommit hem hela och friska. Jag är också otroligt glad över att jag har haft en fantastisk resa och en otrolig upplevelse men framför allt är jag glad och tacksam över alla bilder och minnen som vi fyra tillsammans skapat. Jag kan nu säga att mitt fortsatta arbete här hemma i Sverige kommer bli ett nöje då jag själv faktiskt kan med hjälp av mina upplevelser uppmuntra andra att fortsätta med volontär arbete runt om i världen.

Även fast det är tråkigt att komma tillbaka till kalla och snöiga Sverige så är det också otroligt skönt att komma till ett ställe där man kan göra sig förstådd. Det var nog det jag själv tyckte under resans gång var det mest ångestladdade då det hela tiden var brist på kommunikationen mellan oss och människorna i Nong Kai. Även om man levde i samma förhållanden, åt samma mat, cyklade i samma stad så kommer man aldrig att känna sig riktigt till hemma om man inte kan kommunicera med människorna runt omkring sig. Samtidigt som vi, fyra tjejer från Sverige inte riktigt kunde cykla runt i den lilla staden obemärkta.

Som jag tidigare reflekterade om under mina veckor i Nong Kai så tycker jag att skolsystemet var opålitligt och detta gjorde också att arbetet isig blev lite oseriöst. Eftersom att alla vi fyra kom ner till Nong Kai beredda på att verkligen göra vårt bästa för att faktiskt använda vår kunskap för att lära barnen något som de sedan kan bära med sig vidare, så var det en besvikelse att vi inte bemötes av skolan med samma seriositet som vi bemötte dem. I de fallet hjälpte det inte att organisationen, travel to teach var hur bra som helst (hjälpsamma och organiserade) då det faktiskt ligger på skolans ansvar att ta vara på dem extra resurserna dem får när det gäller utlärningen i engelska.

Om man ska fokusera på utlärningen som skedde mellan oss och eleverna så tycker jag att vi gjorde en otrolig framgång. Med hjälp av Daves råd och lektion samt pedagogiska ledarskaps boken kunde vi lägga up lektionerna tillsammans med elevernas utveckling samt kunskaper på de bästa samt roligaste sättet så att både vi och eleverna kunde ha roligt under lektionerna. Det var absolut en fördel att vi åkte fyra stycken och det kommer jag också att råda vår målgrupp att i framtiden göra (även fast det fungerar bra att åka själv också) då jag tror att man kan stödja och hjälpa varandra med utlärandet om man är flera stycken (om man då åker för att lära ut engelska). Fördelen med att också vara flera stycken var att vi kunde under varje lektion ge hundra procent samt dela upp eleverna så att varje elev fick mer tid med varje individuell lärare.

Munkarna är den delen av hela volontär arbetet som jag kommer att sakna mest. Även om det var helt otroligt att sitta med barnen i skolan och faktiskt kunna se framgång var det ännu mer fantastiskt att kunna hjälpa samt uppskattas så mycket som vi gjorde av munkarna.

Kulturen i Nong Kai är något alldeles annorlunda, kanske inte det som jag kommer att sakna mest men något som helt klart ligger högt upp på listan. Att få åka till en sådan liten stad och vara där under en längre tid är otroligt då man faktiskt får chansen att verkligen se människorna och livsstilen.

Denna resa som vi fyra har gjort har verkligen varit en upplevelse och jag har nu kommit hem med en mycket bättre inställning än vad jag trodde att jag skulle ha. Eftersom att vi kom ner till Nong Kai med verkligen noll förväntningar om hur lärandet, boendet, staden, organisationen eller livsstilen så kan jag inte säga något annat än att resan har gett mig mycket gott som medför med att volontär arbeta. Denna resa var för mig som en bra start till många framtida volontär resor.

Idag var det vår sista dag i Nong Kai och istället för att vara i skolan skulle vi tillsammans med alla de andra volontärerna åka och förberedda en lunch för munkar och nunnor vid ett tempel som vi inte tidigare besökt. Vi har inte sätt eller stött på några nunnor under vår vistelse i Nong Kai så det var roligt att även få göra det. Alla volontärerna hade också donerat pengar som vi sedan individuellt fick ge till munkarna. Under vår vistelse på templet to en nunna oss åt sidan och visade oss vart de bad samt satt och mediterade. Det är otrolig intressant hur vi på tre veckor har lyckas kommunicera med människor i Nong Kai utan egentligen kunna säga någonting. Efter att vi tagit en rund tur så åt vi lunch, jag märker själv hur mycket mer accepterande jag har blivit till mat som jag egentligen inte har en aning om vad det är jag äter. Efter det vi ätit klart lunchen som bestod av en sopa med någon typ av kött, nudlar och grönsaker skulle vi sedan ge mat till ledar munken. Tillsammans satt vi utanför templet och väntade på att han skulle komma, när han sedan kom så gick vi tillsammans in för att sedan sitta på golvet och se på när han åt. Den maten som han åt när vi kollade på var den ända han skulle äta tills nästa dag och jag funderade när vi satt där kring hur jobbigt det måste vara att äta när en grupp människor sitter och kollar på och sedan veta exakt hur mycket man har ätit så att man sedan klarar sig en hel dag. Jag själv skulle äta så mycket satt jag inte fick i men en tugga till för att sedan om några timmar vara hungrig igen men självklart är det bara en sak som man blir van vid. Kylie och Paige, två volontärer från USA som levt med oss under de senaste två veckorna (Kylie med mig och Anna) och Stephanie från England hade sedan tidigare planerat att de skulle bo kvar med nunnorna (då man inte får bo med munkarna) så när vi sedan hade bett klart till ”stor” munken sade vi sedan hej då till flickorna som skulle stanna kvar i några dagar för att leva ett liv som en nunna. Det är otroligt vågande av dem och jag tror inte själv att det är något som jag skulle klara av. Vi hoppade sedan på flaket på bilden och åkte tillbaka till dormet för att börja packa. Det är omöjligt att förstå att vi nu varit här i tre veckor och nu ska åka hem.

Idag är det julafton i Sverige men i 30 grader varma Nong Kai har det bara varit en helt vanlig dag för befolkningen dock så var dagen lite annorlunda för oss. När vi kom till skolan idag förbereda med julkort, pennor och glitter så var hela skolan igenbommad med stora lås på alla dörrar. Besvikna ringde vi vår coordinator för att få reda på att eleverna inte hade skola idag. Frustrerade över att ingen hade sakt något och att starta julaftons morgon på det här sättet åkte vi hem och sysselsatte oss med andra grejer under dagen. Det känns otroligt irriterande att vi lagt ner tid på att förberedda dagens lektion med att göra det både kul för eleverna och oss själva på vår julafton. Jag tycker också att det är irriterande att skolsystemet här i thailand är så himla oplanerat. Då skolan nu har tillfälle att jobba med en volontär organisation där elever frivilligt kommer till skolan för att lära eleverna engelska. Även fast alla lärare har varit väldigt välkomnande och vår vistelse här har varit helt otrolig så känns det ändå på något sätt som att vi blir tagna förgivet. Det känns också otroligt tråkigt att skolan inte använder resurserna (engelska utlärningen) från oss på största möjliga allvar då vi inte blir informerade om sport – och lediga dagar.

Vi startade tisdags morgonen med att gå upp klockan halv fem för att ge mat till munkarna i Nong Kai. Det är en tradition som munken i Sverige berättat om, då man ställer sig antingen vid gatu kanten nära ett templets eller som vi gjorde vi templets utgång. Vi tog med oss yoghurt som vi köp tidigare men bestämde oss också på vägen att stanna för att köpa sopa från ett gatukök som var öppet så här tidigt på morgonen. När vi sedan hade cyklat och sällt oss framför templet där vi undervisar tog det inte lång tid innan munkar kom med sina skålar fyllda med mat. Jag hade under munk lektionen igår frågat en munk hur långt dem gick och nr det skulle komma tillbaka till templet och han berättade att vissa går en runda på tre kilometer och vissa går fem. De går upp klockan tre och går sedan sin promenad för att vara tillbaka vid fem tiden. Jag var chockad över hur mycket människor som var uppe och vakna för att stå vid vägarna för att ge munkarna mat, deras skolar var över fyllda när de gått klart och kom fram till oss. Vad vi inte förstått var att man efter man gett maten så ska man gå ner på knä så att munkarna kan välsigna en. Efter att vi stått där ett tag så kom en av våra elever ut och berättade för oss hur vi skulle göra när nästa grupp kom. Det var lite pinsamt att ha missförstått men det var en fantastisk upplevelse och något jag kommer att råda andra att göra i fortsättningen om de får tillfälle.

Under tisdagen och onsdagen i skolan fortsatte vi med att avancera mer och mer bland eleverna. Tillsammans turades vi om att ta ut eleverna för att forstsätta med alfabetet samtidigt för att se om de lärt sig något och övar hemma. Samtidigt så fortsatte vi med att utveckla antalet bokstäver för att bilda ord. Vi använde oss också av övningar som Dave lärt oss samtidigt som vi också fortsatte att använda oss av lekar för att göra inlärningen rolig. Jag tycker själv att jag sätt mest framgång med fyrorna. De är en mindre klass och därför är det också lättare att se när vare enskild elev gör framsteg. Jag trodde aldrig att de krävdes så mycket energi och tålamod för att vara lärare men jag har definitivt underskattat yrket. Något som också gör det otroligt mycket svårare är också att vi inte kan översätta och föra en konversation med barnen när det verkligen krävs. Samtidigt har det också fungerat som en fördel då barnen tvingas att hitta de rätta orden för att utrycka sig om de vill säga någonting till oss. De negativa är dock att på grund av situationen så slutar vissa elever då att säga någonting alls. Alltså är situationen med barnen lite omöjlig då man kan sitta och diskutera både fördelar och nackdelar i evigheter. Slutsatsen är i alla fall att jag idag har fortsatt att se framgång med eleverna något som jag helt ärligt inte riktigt trodde själv var möjligt.